Skillnader förutsättning för lika

Det finns en tendens i Sverige att tycka att allt som är olika per definition är dåligt. Inom skoldebatten hör vi det ständigt och jämt. Vi måste kunna garantera likvärdigheten och likvärdigt har kommit att betyda lika. Det är en grov missuppfattning att om kommunerna bara spenderade lika mycket pengar på skolan så skulle alla elever få samma utbildning och den skulle då också vara lika bra. Men… Det finns olika förutsättningar i olika delar av landet och det kostar olika mycket. Det är det som är det fina med kommunalt självstyre och decentralisering. Inte nog med att man kan anpassa verksamheten till de lokala förutsättningarna, medborgarna kan dessutom ha inflytande över prioriteringarna som görs. Det är enbart genom anpassning som likvärdighet i kvalitativ mening kan uppnås.

Nu har den här lika-ivern gått upp i ett nytt tonläge. DN har på ettan idag en katastrofnyhet om snöröjning. Det har nämligen visat sig att det är stora skillnader i landet och kommunerna satsar olika mycket pengar på det här. Hör och häpna! Det som bor på ”fel ort” tvingas åka på slirigare vägar, tutar DN i undergångsbasunen.

Och innan ni börjar skriva upprörda kommentarer om hur jobbigt det är med snö och vad det innebär för att alla ska kunna vistas i det offentliga rummet – vi gillar inte heller snö. Vi tycker också att det suger att använda barnvagnen som plog och att inte kunna komma över gatan på grund av snövallarna. Vi inser också vad det här innebär för gamla, funktionshindrade och andra mindre gynnade grupper. Med detta sagt…

”Drygt två av tre kommuner har inte längre några pengar kvar till snöröjning” visar DNs kartläggning. Det beror på att det kom groteska mängder snö i vintras. Att kommunerna budgeterar snöröjningen efter ett normalt år och inte efter en ev istid är väl inte bara självklart utan också bra. Det ska inte ligga en massa pengar låsta i budgeten som skulle kunnat användas till annat. De ekonomiska resurserna är heller inte oändliga som många av våra medmänniskor verkar tro – om kommunen gör underskott så får de konsekvenser för kommande år. Och är det rimligt att det är samma plogningsgrad i Stockholms innerstad som på småvägarna utanför något samhälle som ligger utanför Norrtälje.

Motormännen stämmer förstås in i klagosången.

– Man upphandlar entrprenörerna som ska sköta väghållningen. Då väljer man ofta efter pris, säger Niklas Stavegård, trafiksäkerhetsansvarig på nämnda organisation.

Vi vill veta hur många som tycker att kommunerna skulle valt den dyraste snöröjaren och därmed haft råd med ännu mindre plogning. Vi vill veta hur många vid klagomuren som vid varje rapport om att kommunerna inte gör tillräckligt inom skolan, äldrevården, hemsjukvården, snöröjningen, kollektivtrafiken, städningen, parkförvaltandet osv som är beredda att betala så mycket extra i skatt som allt detta faktiskt kostar – för att komma upp till en ”acceptabel nivå”. Och när vi ändå är igång med enkäten – hur många av er vilseledda själar därute tror att samtliga av dessa uppgifter hade blivit bättre utförda om Staten fått ta hand om dem?

Annonser
Det här inlägget postades i hela Sverige ska leva, kommun, landsbygden och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s